"väljer att avgöra en fråga utan att diskutera den - istället för att diskutera en fråga utan att avgöra den" (joseph Jouber)
Det sägs att det vi förmedlar med ord, med text, står för ca 10% av det kommunicerade budskapet.
De övriga 90% är kroppsspråk, röst och andra icke-verbala signaler.
Vi kan säkert alla känna igen oss i situationer där man snabbt formar en uppfattning om en person som just kommit in i rummet. Innan han eller hon har yttrat ett enda ord har man registrerat kön, utseende, ålder, utstrålning, attityd, kläder, grupptillhörighet, igenkännande drag mm
I all kommunikation är det mottagaren som bestämmer. Det som slutligen blir det uppfattade budskapet, är det som är kvar efter att ha filtrerats genom hans eller hennes referensramar.
Åt mottagaren kan man inte göra mycket. Åt sitt eget budskap samt sitt sätt att förhålla sig till mottagarens respons kan man göra desto mer.
Att vara medveten om de signaler man faktiskt sänder, både verbala och icke verbala, öppnar ju dörrarna för att man verkligen lyckas förmedla det man vill ha sagt. Det borde även öka förmågan att vara lyhörd inför andra vilket är en förutsättning för att kunna ha en bra kommunikation, utveckla en dialog.
11 kommentarer:
Det här måste du berätta mer om någon gång. Hörde lite på omvägar.
Hmmmm, vad har jag missat? Befinner mig ofta i sådana situationer, att budskapet inte riktigt går fram till mig. Detta på grund av rent fysiska orsaker; nämligen en hörselskada på ena örat som gör det oerhört svårt för mig att höra vad folk säger om det är mycket ljud runtomkring.Till slut orkar/vill man inte säga VA? för tionde gången utan står där med ett fånflin på läpparna;) Fast jag gissar att du syftar på nånting helt annat. Du har helt rätt i det du skriver, att man snabbt formar en uppfattning om en person innan den ens har öppnat munnen :D Man ska inte förhasta sig...
Catti, vännen! Det här borde en viss kommunikatör läsa, så klokt så det förslår :-) Tur att det finns andra som så fint exemplifierar hur kommunikationen kan brista helt... ;-)
Masse: Ha ha ha,,,vem kan den omvägen vara :-). Klart jag berättar mer....
Helena: Oj, hade jag ingen aning om, gissar att jag är orsak till en hel del "Va" från din sida. Uppenbarligen har jag inte varit tillräckligt lyhörd som missat att du har svårt att höra när det är mycket ljud. För när vi träffas är det ju alltid ett fasligt babblande :-).
Karin: :-), jo jag var tvungen att skriva något om det som legat och stört mitt inre sedan helgen. Sen är det ju i det här fallet lättare att tycka till i skrift än att efterleva det man skriver, men men, jag kunde inte hålla tyst.
Det var inte jag! E ni me!,,våra nya heja rop kanske ha ha ha.
Hahaha, det var inte MITT fel ;-)
Väl rutet, Catti!
Karin:
Tänk vad mycket glädje man kan få genom möten med andra, även om de är surkart. Vet inte hur många sköna skratt vi har haft tack vare servitören ha ha ha.
Dags för en ny kväll på hans hak kanske ha ha ha
Jaaa!!! Jag är med på allt :-)
:-), efter NY så....
Va?! Va sa ni? Det är inte MITT fel;D Jag är med jag är med!!!
Ha ha ha, härligt Helena, räknade kallt med dig.
Ja, inte är det MITT fel! Såklart vi tar det efter N.Y. Med besked!!
Skicka en kommentar