Tack...

Tack för att Du finns.

För att just Du är min dotter.

Jag älskar dig så mycket, mer än livet.

Tack för att Du gör livet så vackert, så glatt, så fullt av kärlek.

GRATTIS 

på 23-års dagen älskade Sanna

 kram & puss /mamma

Lite december nöjen

Nordic Military Training

K3n, Tene, Staffan, Nisse, jag och underbaraMia.

Svårt att tro att det här kortet togs den 12 december. Leriga och glada Linnéaiter efter ett, för mig i alla fall, tufft pass med NMT. Ett prova på pass med allt från lätt löpning, armhävningar, plankan, gå på händer, brottas, situps, hoppa över dike, åla sig fram i geggan, krypa på/under varandra, gå på händer och fötter i lera, springa baklänges nedför backe, springa genom ett kärr samt  lite jägarmarsch och upphopp som avslutning på det två timmar långa passet. Jobbigt men buskul, oavsett väder!

IF Linnéas Luciafest!

 

 Vad hade tomten i säcken.........

 Stort TACK till LöpLabbet i Farsta för julklapparna ni skänkte till IFL Luciafest!

Snön kom och tomtarna med den.

IF Linnéas numera traditionsenliga Julaftonsjogg bjöd Söder på riktig julstämning när vi 

sprang runt sjungandes julsånger och önskade God Jul.

Självklart blev det dans runt granen på Stadsgårdskajen också.

500km!

Inför Vasaloppet rekommenderas man åtminstone ha tränat och kört 500 km.

Jag har bara 482 kvar....................

Foton som vanligt  lånade. Denna gång  av Mia, Helelna & Ken :-)

Från oss alla till er alla

GOD JUL

önskar

Catti med familj 
(klicka här)

Poolskiing

Fick ett tips på FB av Maria igår om att använda mitt flytbälte i kombination med mina skidor. Det måste ju genast göra att mina laggar klassas som vattenskidor istället. Toppen då det saknas snö men finns gott om bassänger att träna i.

Men då man konstigt nog inte får bada med skidorna på i badhuset fick det bli poolrunning istället för poolskiing.

Dagens pass blev 70 min långt. Ca 20 min vardera upp och nedjogg samt däremellan intervaller som såg ut så här:

3 ( x2 min, 1 min, 30 s - 30 sek vila). Efter det 10x 1 min utan armar- 30 sek vila.

Då det var lite svårt att  lägga armarna på bassängkanten så blev det armar uppåt sträck under de sista tio intervallerna. Var nog en och annan som trodde jag var på väg att sjunka och försökte vinka på hjälp där jag flåsandes guppade fram.

Tok jobbigt pass men riktigt roligt. Intervallerna gjorde att tiden rann iväg och det hann aldrig bli långtråkigt.

Ämnena svänger, precis som livet.

Jag har äntligen köpt skidor till mitt Vasaloppsäventyr så nu är jag skiträdd..........och glad :-).

Tidsresa igen....

Vissa minnen kan inte tiden sudda ut, tack och lov.

Den 7 dec för 24 år sen inleddes med en snöstorm, längre fram på dagen sken solen från klarblå himmel. Det var massor med snö och termometern visade -23*.

I fönstret stod en röd adventsljusstake med 7 ljus. Jag låg i ett eget rum men var inte ensam i sängen. Intill mig i låg en liten människa som några timmar tidigare förändrat mitt liv totalt. Jag hade blivit mamma för första gången och ingenting var sig längre likt. Kärleken svämmade över och jag kunde inte släppa min lille son med blicken och låg klarvaken i natten.

Den ena tanken efter den andra om livet som skulle komma for genom mitt huvud och jag kunde inte sluta le. Tankar om den första promenaden med barnvagnen som stod hemma och väntade. Den första skoldagen. Om julaftonar, födelsedagar, skolavslutningar, studenten, om när jag skulle bli farmor. Jag tjuvtittade på min kommande resa genom livet och njöt av filmen jag skapade när den for förbi i mitt inre.

Jag smekte, luktade, tittade och det kändes som om tiden stannat. Kan man vara så här lycklig, kan man älska så här starkt, ja det kan man.

Tre dygn senare, den 10:e dec,  såg livet utanför fönstret ut precis som det gjorde den här dagen.

Men inne på rummet där lyckan hade fått tiden att stanna hade allt förändrats.  Livet tog en helt annan vändning då Jonas plötsligt blev sjuk och dog.

En sekund, ett ögonblicks skillnad var vad det tog för att släcka Jonas liv och slå sönder vårt.

Jag minns hans ögon, hans näsa. Jag kan ännu känna hans lilla hand när den greppar tag om mitt lillfinger. Jag kan känna hans doft så starkt, känna hans kropp vila intill min. Jag kan höra hans gråt. Jag kan känna hans hår under mina fingrar, minns hur jag smekte honom över huvudet. Jag minns hans tår, kan höra hans lätta andetag så tydligt så om de fanns intill mig.

Jag minns så många detaljer, människor, rum, möbler, ord, dofter från de här dygnen men framförallt min älskade Jonas korta men för oss oförglömliga liv.

Filmen om mitt liv blev inte som jag trodde, den fick skrivas om. Nytt manus med tankar om det som kunde ha varit, om det som blev, om nya drömmar att ta med in i framtiden tillsammans med  kärleken för & glädjen över Jonas. 

WOW!

Idag kunde jag se botten på tvättunnan.....................

...trodde för en stund att jag var i fel hus...........