Val

Jag gillar tänkvärda ord/kommentarer och Mias inlägg med just ett sådant häromdagen gjorde såklart att mina tankar genast spann iväg.

Tänk hur olika vi människor förhåller oss till saker. Hur olika associationer vi får till ord, dofter, platser mm. Jag tycker det kan vara väldigt intressant att se hur människor förhåller sig till livet. Hur olika svårigheter livet har att bjuda på föder bitterhet hos en del men blir en språngbräda för andra.

Mia skrev " Allt kan man ta ifrån människan. Utom en sak - den yttersta friheten att välja förhållningssätt till det som livet för med sig". (Viktor Frankl, överlevande Auschwitz)

Många tycker nog att man sticker ut hakan genom ett sådant uttalande, om så,,,här har ni min.

Jag vet, ibland står valen mellan pest och kolera, men kvarstår gör, man har ett val.

Jag har förlorat två av mina barn. Erfarenheten av de smällarna har naturligtvis förändrat mig mycket, förhoppningsvis till det bättre. Jag hade självklart valt att vara mitt gamla jag om jag hade fått välja att få behålla mina barn. Nu blev det inte så.

Många är de stunder, år då jag drunkat i sorg, Stunder så fyllda av smärta att jag inte trott jag skulle uthärda ta ett enda andetag till. Stunder då ångesten rivit min kropp och själ i bitar, det enda som kunde lindra då var om man av total utmattning föll in i apati och förskonades från att känna någonting alls.

Men fler, långt mycket fler är de stunder som jag burits framåt. Framåt av underbara minnen, av tacksamheten att jag fått uppleva mina barn, av familjen, av kraften jag fått av människor jag mött, av den kärlek som livet rymmer, av ångesten som är en enorm drivkraft att ta sig vidare.

Friheten att själv välja förhållningssätt till de erfarenheter som livets skola gett mig har varit mitt sätt att gå vidare, om än vingklippt och tilltufsad, med stor aptit på livet.