Tidsresa

Onsdagens pass blev inte bara en resa mot klockan utan även en resa i tiden.

Igår bestod träningen av en cykeltur på 20km, på det 30min core som sen följdes av ytterligare 12km pedalande. På vägen in mot stan blåste det en hel del men det var ljumma vindar och solen tittade fram bland molnen, härligt cykelväder. På vägen hem började mörkret falla och det urkassa cykelbanorna gjorde sitt bästa för att få mig att vurpa in i buskarna mer än en gång.

Det var trötta och slitna ben idag, men det låtsades jag inte om och det brann i benen oavsett om det var flackt eller backigt. Eriksdalsbadets Corepass kändes dock lamt, första gången jag var där. Får väl gå på några olika pass och försöka hitta den instruktör som kör en nivå som biter i rygg och mage.

32 km, det var min resa mot klockan, blev ingen supertid, 1,17 tog det idag.

Min resa i tiden gick betydligt fortare. Mötte idag en gammal skolkamrat. Vi bodde under vår uppväxt i portarna bredvid varandra, hade våra sovrum vägg i vägg så det blev en hel del knackande,,,,den tidens sms :-).
Det är snart 30 år sedan vi slutade skolan, jisses,,det där sved att skriva.

Det är en lite märklig känsla att på en sekund förflytta sig så långt tillbaka i tiden. Plötsligt poppar en massa gamla minnen som man inte hade en aning om att man bar omkring på upp och känns som om de hände igår.

Hjärnan är verkligen en märklig manick, inte konstigt det sägs vara en hårfin gräns mellan dårskap och genialitet.

Jag behöver dock inte oroa mig, risken att jag skulle tippa över på den sistnämnda sidan är obefintlig, olika falla livets lotter.

Ha en härlig dag.