Jag får ofta frågan hur jag kan tycka om att springa. Jag undrar tyst tillbaka, hur kan man låta bli att tycka om det? Svaren på frågan varför man springer blir nog lika varierande som antalet löpare man ställer den till.
Filosofiprofessorn och tillika maratonlöparen Gregory Bassham refererar i den här artikeln http://www.fokus.se/2008/09/folkrorelse-pa-fotter/ till en god vän som började springa när han det gick upp för honom att han aldrig skulle ha sex med någon annan än sin fru. Genom att delta i olika motionslopp fick han åtminstone då och då svettas ordentligt tillsammans med främmande människor.
Alla har vi våra skäl...........vilket är ditt?
Trevlig fredag och till er som ska springa Bellmanstafetten i morgon - LYCKA TILL!
6 kommentarer:
Jag är på väg att missa bussen?
Enda anlednigen till att springa enligt min mening. Sådan mor sådan dotter stämmer inte direkt...Nu ska jag bege mig ut i Kapstadsnatten och fortsätta mitt osunda leverne. Peace morsan.
Ha ha ha du älskade dottern min. Jag har uppenbarligen "glömt" att delge dig en del detaljer från min ungdom,,,äpplet faller inte så långt från päronträdet som du tror :-)
Puss gumman, hoppas du får en super rolig kväll.
/mamma
Jag undrar fortfarande varför jag springer... För att jag inte kan låta bli, tror jag ;-)
Precis så är det nog vännen min,,,, är man så bra som du är på att springa så får man helt enkelt inte låta bli :-)
Jag springer för att slippa sitta i soffan och äta chips och snusa...
Är väl ingen risk att du skulle nöta ut soffan, fylla kroppen med onyttigheter och bli hög på nikotin. Du är ju mannen som spenderar helgen med att nöta ner backarna på helvetesön, fylla kroppen med mjölksyra och bli hög på löparglädje :-).
Skicka en kommentar