torsdag 18 juni 2009

Förlåt Clarre.......

...för att det tog tid innan du fick vila armen :-D.

Jag har spenderat timmar i bassängen. Ännu fler timmar på roddmaskinen som senast så snällt lämnade ett flera cm långt skavsår mellan skinkorna. En och annan timme i gymmet samt på motionscykel har det också blivit.

För att lägga in lite avledande aktivitet så gick kylen sönder i fredags kväll och helgen tillbringades med att springa och byta frysklampar i kylväskor samt att städa vinden i jakten på kvittot på kylen.
Hann fylla tio säckar med skräp innan jag hittade det. Allt bara för att se att garantin redan hade gått ut. Men, jag blev i alla fall av med lite skit och ilska under resans gång.

Som alternativ träning klättrade jag i förrgår på en vinglig stege i ett försök att klippa ner Tuijahäcken. Idag klippte och krattade jag gräsmattan.


Inget råder bot på rastlösheten och längtan efter att få springa. Men att ikväll titta förbi för att säga hej, få andas lite TSM glädje, se gamla och nya ansikten var som balsam i själen.

I morgon är det Rubins brutalbänk som står på schemat - skräckblandad förtjusning - trodde minnet av hans armbåge har bleknat lite men det börjar komma tillbaka nu.
Som tröst ska jag sen äta massor av jordgubbar och ha en mysig midsommarafton med familjen.


På lördag har det gått 3 veckor sedan mitt möte med stenen & kryckorna åker in i förrådet, förhoppningsvis blir dom kvar där.
Eller så gör jag myteri och slutar med dom redan i morgon och gör en midsommarstång av dom.







GLAD MIDSOMMAR

torsdag 4 juni 2009

Dagens Dubbel!

Dubbelt upp av födelsedagsbarn & superduktiga TSM ledare.

GRATTIS
Gunilla & Clarre


tisdag 2 juni 2009

Jag vet att jag inte kvalar in under rubriken normal,,,,,,,


...men jag kan väl knappast vara den enda som hoppat på kryckor på ett gym?
Bara för att man har en kroppsdel skadad behöver man väl inte avstå från att träna kroppens hela delar?

Har sällan blivit så uttittad som idag. En tjej fräste ur sig ett, tror du att du är kaxig eller?

Om jag tror? Nix, jag vet!

söndag 31 maj 2009

Lite tuva stjälper stora lass!


För att variera mig så har jag efter denna mara "bara" ådragit mig ett löpförbud på 6-8 veckor mot förra årets 16 veckor.

Jag lyckades sätta ner foten på en ganska liten sten, liten men tillräckligt stor för att få bort mig från gatorna en tid framöver.
Mina första 7 km kändes kanon, sen möttes vi, jag och stenen.
Foten vek sig men det gjorde inte så ont så jag fortsatte springa. Vid 9 km började det göra ont, vid 10 där härliga IF Linnéa stod och försåg oss med allt vi önskade stannade jag till och försökte stretcha.

Tog mig vidare mot Stadshuset och fick gå en stund. Sprang fram till Centralen men missade sjukvårdstältet och sprang vidare. Fick gå en bit på Torsgatan. I svängen in på Odengatan gjorde det så ont i foten att jag insåg att min resa på maran var över. Hoppade fram till sjukvårdstältet och såg genom öppningen ett bekant rödklätt huvud. Där på sängen låg Karin, det var hemskt att se hur svårt hon hade att andas.
I den stunden sket jag fullständigt i min fot.

Vi blev kvar ett tag i tältet men fick sen åka Taxi mot Stadion, vi hann fram i tid för att se G springa in på 2,49 någonting. Fantastiskt.

Det suger att en liten sten skulle orsaka en fraktur i foten men det finns värre saker.
Jag får springa i vatten ett tag och tanka Linnéa kärlek, det kan jag göra även om jag inte kan delta på träningarna på ett tag.
Även om jag inte kom hela vägen runt så njuter jag ännu av stunden på ÖIP, stämningen i startfållan, känslan de första 7 km, gläds över alla som kom i mål och inte minst är jag lycklig över att Karin kan andas igen :-D.


Sanna min älskade dotter. Då jag vet att du är här inne och läser ibland är det väl bäst att jag varnar för starka bilder med tanke på din fobi för fötter :-). Puss på dig gumman.



lördag 30 maj 2009

K488 - det är jag det!

Det bara bubblar av förväntan och nervositet inom mig.....nu är det inte så många timmar kvar.
Tack för alla peppande sms dom betyder massor och är med mig ända in i mål,,,för dit ska jag!

LYCKA TILL allesammans och glöm inte ha ROLIGT nu.

fredag 29 maj 2009

Rus & Marthonladdning

I onsdags fick jag äran att ingå i Görels fan & peppar club när hon skulle utmana sig själv och rusa in Våren.

Jag var lite sen ut till Stora Skuggan och trodde jag skulle vara sist på plats. Men icke.
Huvudpersonen för kvällen gled in med ett skratt när det var sådär 3 min kvar till start.

Inga nerver här inte, inte på utsidan i alla fall.

Vi han med att föreviga kvällen med några bilder innan vi föstes in i en av startfållorna.

Fan-Cluben på rad efter Görel bestående av Karin, Nermina, Mia, Helena och mig.

Mia hade plastat in vackraGörel på fina lappar som vi smyckade våra ryggar med så
att ingen skulle missa vem som var drottningen på kvällens Vårrus.



Starten gick och Görel fick bestämma farten. Mia tog täten och banade väg genom en vägg av tjejer.

Mia insåg snabbt att skulle vi ta oss fram i Görels fart var det till att få den här väggen att flytta på sig.

Mia vrål som ekade i luften med jämna mellanrum,,,gående till höööööger, löpare till väääänster blandade vi med skratt, dans och pepp.

Många leenden fick vi men det var fler än en kvinna som nog helst ville sätta krokben för oss eller putta in oss i buskarna.
Men men, nu var det Görel som skulle fram, kosta vad det kosta ville.


Efter nästan 5 km på lätta Görelben och med ett pannben som aldrig svek henne för en sekund lägger sen Görel in en målspurt som gjorde att det var svårt att hinna med. Jag tog ett djupt andetag,

fyllde lungorna med luft och skrek en sista gång......... ............Göööööööööreeeel på ingåååååååååång...

och in sprang hon, in i mål på PB 34:41.


Görel till höger

Två tjejer som för kvällen blommade minst lika vackert som trädet i bakgrunden.
GRATTIS GÖREL & GRATTIS NERMINA.
Båda nyfrälsta löparinnor och numera också Linnéatjejer,,,hoppas jag :-)

Tack för en superrolig kväll, bland det roligaste jag gjort.
Vitargo släng dig i väggen, det här det är Marathonladdning av bästa sort.


Vårruset med Görel blev Glädjeruset!

Görels eget gästblogg inlägg hittar du här:

onsdag 27 maj 2009

Alltid glad och med omtanke större än jorden = Tone



Tone springer inte bara maran för det egna höga nöjets skull utan hon springer med omtanken om de som inte liksom vi har tillgång till rent friskt vatten.

HärligaTone har tippat sin tid på maran till 3,45,46.

Jag har ju som mål att springa min mara på 3,30, vilket är en fantasi så jag gör som UnderbaraMia & sätter in 345.46kronor till Vattenprojektet för Tones tippade mål tid.

Från Tone:

Jag ska springa Stockholm Marathon och kan genom det hjälpa Frälsningsarmén med målet att 15 byskolor i Kenya skall kunna ha rent vatten. Frälsningsarmén är samarbetspartner till Stockholm Marathon.Tänk om jag, med din hjälp, skulle kunna bidra med en vattentank. En vattentank kostar ca 5 500 kr. Jag lovar att försöka fullfölja loppet för att göra vattenkampanjen synlig. Med ditt stöd kommer sista milen att kännas lättare.

Sätt in en gåva på plusgiro 90 04 80-5 och ange som referens: "Marathon som ger vatten. Jag väljer att ge ett bidrag till projektet genom att stödja Tone Knibestöl."

Vid internetbetalning uppge: Tone Knibestöl + MarathonEller sätt in en gåva på www.fralsningsarmen.se/stockholmmarathon.

Markera att du vill ge en gåvogramgåva och skriv mitt namn som mottagare. Om du gör det skickar Frälsningsarmen ut ett gåvokort till mig på att du var med och hjälpte till.

Tack Tone:-)

måndag 25 maj 2009

Luften gick ur

Igår kväll hände något, jag vet inte riktigt vad men jag sjönk som en sten.

Från att ha vandrat mellan, glad, trött, sur, pigg, arg, lycklig, lite ledsen, överlycklig, irriterad,,,ja alltså varit som vanligt så hamnade jag i ingenting. En olustkänsla kröp under skinnet, motivationen och lusten försvann. Det blev solförmörkelse!
Rastlösheten väckte mig natten igenom och i morse var tankarna tunga som cement.

Jag ville helst bara skita i allt, dra täcket över huvudet och vakna om en vecka..........om en vecka!?
Jaså det är bara inför-maran-själen som kommit på besök, inget värre än den.

Våndan av att behöva vänta flera dagar till, att behöva akta sig från att vricka fötter, undvika baciller, dansa regndansen tills golvet ger vika för att fördriva högtrycket, att stå ut med att dra ner på träningsmängden och inte förgås av rastlösheten, att äta, dricka och sova lagom.
Att överleva tills på lördag så att man äntligen får kliva in i startfållan, höra tasset av alla fötter &
klockorna som piper i kapp, känna luften vibrera av förväntan, få känna gåshuden sprida sig över hela kroppen när lyckoruset kickar in,,,,ännu ett långpass, 42 195m glädje, smärta, lycka, mental styrka och galenskap.

Pirret har återvänt!

OBS!
Om ni inte har anmält er till festen efter Marathon så gör det nu & här

tisdag 19 maj 2009

Glad & Stolt!

Resultat från Milspåret 2009.
Damer Motion











































Plats

Start nr Förnamn Efternamn Förening/Ort/Land Född Mellantid 5km
Tid Tid Efter Pace

1

1256 Christina Åqvist Team Stockholm Marathon 78 00:21:16
42:38
04:15

2

962 Catarina Lindström IF Linnéa 64 00:22:35
45:17 2:38 04:31

Tror jag kom in som 14:e tjej bland alla damer, Motion, Student och Elit inräknade, kan man vara annat än glad!

Hann inte med någon uppvärmning. Istället blev det en trevlig pratstund och tankning av löparglädje innan loppet tillsammans med Linnéanerna Ingrid Patrik & Tone.

Den inledningen tillsammans med pepp av Maria, Clarre
& Clarrepappan längs banan, Karins mindande, L´s hållna tummar, hejarop via mobilen och familjens kärlek + nya fina röda skor var receptet som behövdes för att ta mig ännu några steg närmare mitt mål för 2009.

45 minuter på milen,,,jag är nära nu :-D!

Välkomna hem!



Dom här underbara skorna råkade lämna Runner Store samtidigt med mig igår.

En dag ska jag också springa vackert & starkt.
Fram med höften, snygga kickar mot baken så att de jag springer om inte bara ska
se min ryggtavla utan även den kärleksfulla hälsningen på skons undersida.



Löpning är kärlek!

söndag 17 maj 2009

Vart tog förra veckan vägen?

Måndag, core.

Tisdagen kändes lite mer då den innehöll ett pass med 300-ingar, närmare bestämt 12 st på löpbandet som gick i 3,20 fart. Totalt 9,6km.

I onsdags sken solen när jag & T begav oss iväg på en 18km runda genom stan.

Vi kom inte mer än knappt en km innan vi mötte Nix & Masse :-).


Efter ännu en km passerade vi kort efter varandra R & R från TSM.
Sen blev det lugnt på kändisfronten ett tag och vi hann avverka ytterligare dryga milen innan vi sprang på ännu en Linnéan, Fredrik.
'
Grattis till kanonfin tid och placering på Valloxen Runt i lördags!

I torsdag kväll stod det möte i agendan vilket i sista stund fick
bytas mot ett pass med TSM, 300-ingar igen!! Totalt denna kväll, 9,1km.

Fredag -core.


Lördag vila.


I söndags blev det 26,88km med drygt 3km fartökning.

63,58km, uppenbarligen så var det sju dagar även i förra veckan!

onsdag 13 maj 2009

Hurra för....

dagens födelsedagsbarn.

GRATTIS coach-K-en
Foto:F.B

GRATTIS IF LINNÈA


tisdag 12 maj 2009

Vit bloggmånad!

Jag har haft ordentlig skrivtorka. Men jag kan ju inte fortsätta trötta ut supergoaLouise, min granne och tillika Clarrefru, med samma gamla månadsgamla inlägg dag efter dag,,så Louise, här kommer nu ett utlovat nytt.

Kungsholmen Runt!
I fredags kände jag precis ingenting av den nervositet jag brukar ana dagen innan ett lopp. Antog att det berodde på att jag bestämt mig för att ägna loppet åt att hitta känslan för mitt tänka marantempo utan att behöva kolla på klockan hela tiden.
Jag hade ställt in mig på ett glatt lopp i solsken.

Lördag morgon vaknar jag och är på uruselt, nervös-inför-tävlings, humör. Vart kom det ifrån,,,och varför?
Att det sen ösregnade utanför fönstret gjorde mig knappast gladare.

Robban skjutsade in mig till Rålambshovsparken. Jag föreslog att han skulle vända om hem med mig kvar i bilen, men han bara log, önskade mig lycka till och åkte sin väg. Så där jätteroligt var det ju inte på parkeringen så jag joggade ner till parken. Väl där klättrade humöret upp pinne för pinne i takt med att välkända ansikten dök upp här och var.
När jag fick syn på VärldensbästaMia var humöret på topp igen.

Efter att Mia coachat och hejat fram IF Linnéas nästa generation i knatteloppet stack Mia, jag och F iväg på en liten uppvärmningsjogg innan vi tog plats i startfållan.

Foto: Ken.

Jag hade som sagt tänkt hålla strax under 5-tempo men det kom ett annat upplägg emellan.
Mia skulle spöa bror sin och han hade kommit längre fram i startfållan och låg nu en bra bit framför och utom synhåll för oss.

Startskottet brann av och Mia sa, vi kör tills det ryker, nu skulle lillebror tydligen jagas ikapp. Den jakten kunde jag ju inte missa.
Efter 7 km pekar hon så äntligen på den orangea ryggen och säger,,,där, där är han.
Skönt tänker jag, äntligen kan vi slå av på farten lite.

Men plötsligt insåg jag att det faktiskt kändes helt ok att hålla tempot och jag bestämmer mig då för att köra så länge det håller.
Plan A, att hålla marantempo, var ju redan kasserad.

Foto: Ken.
Mia & jag jagar!

När jag sprungit första milen och de som tävlade på 10km vände in mot mål utan att jag avundades dom började jag tro det var något allvarligt fel på mig.

När jag på andra varvet passerade Kristinebergs IP längtade jag efter raksträckan intill T-banan, det hade varit en del motlut senaste biten. När jag kom ut på den efterlängtade plana sträckan var det som om all ork försvann.

Det blåste sån motvind att det kändes som om jag stod still trots att benen ännu rörde på sig,,,om än väldigt långsamt. Genast for tankar med ursäkter för att slippa fortsätta springa genom huvudet. Men jag vägrade lyssna och när jag var framme vid nästa backe kom benen igång igen.

Nu var det inte många km kvar, jag började tro på att jag skulle orka, att det skulle kännas rätt ok resterande biten även om jag kände att krafterna började sina.

Plötsligt hägrade målbågen, redan, jag som varken såg suddigt eller mådde illa, eller hade ont?

Det var ett helt galet lopp. Jag kom i mål på 1,41,48 ( nettotid), jag är tokglad.
Inte nog med det,,
Mia plockade, trots att en bom stod i vägen och nästan klöv henne på mitten, hem brons i K 35 & jag vann guld i K45 klassen.

Jag hade roligt hela tiden, bortsett från svackan i motvinden.
Tack alla för all support & hejarop , det fyllde mig med så mycket energi & glädje.

KungsholmenRunt bakvänt blev det mest rätta jag någonsin sprungit.



söndag 19 april 2009

Så är man härligt "postTSM-långpass" glad igen!




Idag var det städning i området men som vanligt lämnade jag och Clarre våra stackars partners & barn med sopkvastar och krattor i händerna medan vi istället smet in till TSM.

Solen sken men det var rätt kalla vindar och det blåste rätt ordentligt.
För 3;30 gruppen stod det 28km i 5,10 fart på schemat.
Rundan var förlagd till Lidingö och Djurgården, inget jag jublade över då vi skulle ha medelhårddistans och det är allt annat än en flack vända.
Nu måste jag i efterhand bita i sura äpplet och säga att jag tyckte den var kanon, jag gillar ju backar när allt kommer kring.

Rapport från dagen:
Distans: 29;15
( Maria, du är inte bara supertrevlig utan även suverän på att läsa kartor.)
Tid: 2;30;25

Snittpace/km: 5;10

Ett kanonpass tillsammans med den bästa gruppen av alla, hur kan man ha annat än roligt.


Karta med tiderna finns på Team Stockholm Marathon´s sida på Face Book. Fick frågan från flera hur mab gör för att kunna gå med i TSM på FB. Man måste först gå med i nätverket Sweden. När man har gjort det kan man via länken nedan gå med i gruppen
http://www.facebook.com/photo.php?pid=1656675&id=715952808&op=1&view=all&subj=5411534818&aid=-1&oid=5411534818&saved#/group.php?gid=5411534818


Maria och jag sprang i knäkorta byxor idag, skönt få känna vinden mot huden men också passa på att få lite färg.
Vi har numera kritvita fötter och lår medan underbenen går i annan färgskala från fotknölarna upp till knävecken,,,,äkta löparbränna,,,eller?

måndag 13 april 2009

Två & Två

Det lös av vita ben på Stadion igår när vi stod samlade för att lyssna till Rubin som skickade iväg oss med en dos inspiration och pepp.

Det var ont om ledare så jag och TaiThomas gästade 3,45gruppen.
M la sig sist medans R cyklade då han var förkyld. Thomas skulle hållt mig sällskap i täten då jag hade noll koll på hur vi skulle springa efter Hammarby Sjöstad men han fick spendera 28km i intervaller längs löparledet. Han slet som en hund för att försöka ge hela gruppen ett jämnt och skönt tempo samt undvika krockar med söndagsflanörer och cyklister vars vägar vi ockuperade under vissa sträckor.

Vi tappade tyvärr några löpare i bakre delen av ledet under resans gång. De orkade inte med det dragspelstempo med fartökningar som blev följden av att några i gruppens främre del valde att gå ut flera stycken i bredd upprepade gånger.

Jag personligen tycker om att ha många omkring mig att prata med och lyssna till, det gör mig glad. Men jag tycker jag kan få den löpglädjen oavsett om jag ligger i en klunga eller om jag springer i led om två & två. Det är ju bara att röra sig i ledet så får man samtala med fler än en person. Springer man tillsammans springer man med hänsyn till hela gruppen.

Jag hoppas att bortsett från de som tvingades kliva av, att alla andra precis som jag hade en härlig runda. Vädret var underbart, strålande solsken och underbar vårvärme. Jag var förstås fokuserad på att försöka hålla rätt tempo (5,40/km ) men hann få trevlig pratstund med bla T (hoppas dina svåra skavsår läker fort) och byta några ord med ClarrepappanKenneth.

Trots att jag sprang för långt och fel i H-by Sjöstad så fick vi ta ett varv runt Stadion för att få ihop våra km. Tillbaka på Stadion visade Garmin på drygt 28km med en snittfart på 5,37/km.


TaiThomas försöker nå om sitt knä, mumlade något om att armarna krymt under passet?!

Att springa långpass en dag som denna är helt enkelt galet underbart, längtar redan efter att snöra på mig löparskorna igen.

Motivation is what gets you started. Habit is what keeps you going.
Ja ja ja, jag erkänner, jag är en enorfinknarkare :-D!

fredag 10 april 2009

Nyckellös!

Idag när det var dags för att fylla på matförrådet tog familjen bilen ut till Haninge medan jag tog cykeln. Efter att tillsammans ha hjälpts åt att fylla vagnen till bredden och lämna stort hål i plånboken var det dags att trampa hemåt igen.

Inser när jag ska låsa upp cykeln att jag tappat nyckeln. Inte ovanligt för att vara mig. När det händer hemma brukar den ligga i kylskåpet där alla andra borttappade föremål av någon anledning hamnar när jag är inblandad. Men nu,,,vart hade jag tappat den?
Maxi är inte en helt liten butik och jag hade ju irrat runt precis överallt.



I samma stund hör jag en liten kille säga till sin pappa, varför ligger det en nyckel där på bänken?
Var det ödet, perfekt timing eller var det helt enkelt min turdag? Tack vare den lille killen, som tyvärr hann försvinna mellan bilarna innan jag hann tacka honom, kunde jag cykla hemåt.

Väl hemma blev det snabbt byte från långärmat & cykel till t-shirt & löparskor. Sprang sen iväg mot Plantagen, familjen som än en gång valde bilen mötte upp för att jag skulle slippa springa hem med famnen full av blommor. Hade jag kunnat köpa den vackra bukett som Pauli fotade i söndags så hade det ju inte varit några problem då den är utrustad med ben, snabba sådana dessutom.

Foto: Blombukett av Pauli


Cykeltrippen t&r med ca 1 timmes gåvila på Maxi 15,5km tog knappt 40 min så det var lugnt och snällt tempo.

Löpningen 7,45 km t&r med 20min gåvila på Plantagen , snitt 4,40pace, skönt även det
,,,konstigt nog.

GLAD PÅSK!

onsdag 8 april 2009

Blindbockar

Hur mycket tid lägger man sina tankar på det som varit, på tid som passerat, på saker som skett?
Hur mycket tid lägger man på att fundera om morgondagen, på att planera för framtiden?


Hur hur ofta missar vi att stanna med våra tankar & känslor här och nu,
hur ofta väljer vi
att inte ha en medveten närvaro i nuet...och varför?

Självklart hämtar man både erfarenhet, kraft, lust, glädje i både det som skett och i
drömmar och mål man strävar mot.


Men att vara nära det som sker här och nu, utan att alltid försöka förändra det,
kan nog vara ett sätt att bli mer medveten om sina tankar och känslor på.
Ett sätt att bli tryggare i sig själv, utrusta sig med inbyggd karta & kompass s
å man vet vilka vägar man vill vandra på. Så att man gör medvetna val.


Så ledsamt med människor som inte vågar se bakåt, som vägrar ta fika rast i nuet,
som går in i framtiden med förbundna ögon och som inte bryr sig om att de drar
med sig andra i fallet om/när dom snubblar.

Ingen är så blind som den som inte vill se.

Å andra sidan, man får ta folk som de är och inte som man vill att de ska vara.

Bara gilla läget alltså och se till att man har sin egen kompass med sig.

tisdag 7 april 2009

Liten tuva kan stjälpa ett stort lass..............

....nu höll jag mig på fötterna men liten tuva fick mig att känna mig som en stor tung kloss.

CoachKenBergsgeten.....


.....såg i kväll till att IF Linnéa fick ännu ett slitigt men mycket roligt pass.

Det blev en lugn jogg ner till Hornstull, över V(ictory)-bron ner till Rålambshovsparken.

Väl där väntade 6 st intervaller med 45 sek ståvila. Det fanns 3 distanser att välja på,
ca 900, 1200, 1400. Alla skulle springas på gräset.


Jag valde mellanvarvet. Min klocka visar dock att 1200m-varvet var 1000m?
Hur som, mina km tider blev
4,33 - 4,35 - 4,40 - 4,33 - 4,36 - 4,27.

Tänk så rätt
Karin hade, det är när man känner sig totalt omotiverad
som de bästa träningspassen kan infinna sig.


Tack alla Linnéaner för trevligt sällskap och pepp. MiaSuperWoman, saknade dig.
Såg att du hade fullt upp med att säkerställa NMT´s framtid ;-
D

söndag 5 april 2009

Härlig söndag.

Här sprang vi!

Pertti var på kurs så idag blev det jag & super trevliga Maria som tog täten, E & P sprang längs med och bakom ledet och tillsammans med ett 40 tal deltagare gav sig 3,30gruppen av på dagens långpass. Trots medhavd karta var vi inte riktigt säkra på vart vi skulle springa men allt löste sig under resans gång och vi hittade rätt vägar. Det blev 27,7 km. Tid: 2:27;01. Snittfart: 5:18. Det är en härlig grupp att få springa tillsammans med.

UnderbaraMia & HärligaTone, vart höll ni hus, såg inte skymten av er, men bildbevis finns på att ni var där!

På bilden: Mia Ken Tone. Foto Pauli


IFL´s fyscoach Ken som i lördags sprungit 6,5 mil (grym kille 1) softade med 3,45 gruppen idag.
Patrick & Anders (som
gästsprang hos oss idag) fick kompensera avsaknad av alla andra Linnéa själar i 3,30gruppen :-D.
TSM´s egen Paulipaparazzi var på plats och som alltid blir man alltid lika glad när man ser honom...


ThaiLedarThomas spenderade natten på Ursviks extrembana, varv efter varv efter varv....totalt 7,5mil på 10,31,58 (grym kille 2).

Efter en trevlig pratstund i bilen hem med Clarre och Karin väntade en skön fortstättning på dagen tillsammans med bästa familjen och käraMie vännens sällskap.

Det blev en kanonsöndag helt enkelt.

Blandad vecka.

Inledde veckan med ett blåsigt och soligt långpass, 25,4 km, i måndags.

I tisdags åkte cykeln fram och det blev en tur till Eriksdal ( 25km t&r) för ett corepass.

I onsdags stod det vattenlöpning på schemat och efter det Idrottsmassage hos Rubin.

I torsdags 25km cykel, 11 + 6km löpning och fyspass med IFL ala Ken.

I fredags blev det core & 25km cykel som bjöd på vårens första proteintillskott då jag svalde en fluga.

I går ett soft och skönt återhämtningspass på ca 45min.

Idag väntar 27 km tillsammans med Team Stockholm Marathon & sen fika med goa Mie.


Ha en skön söndag.