Vart tog förra veckan vägen?

Måndag, core.

Tisdagen kändes lite mer då den innehöll ett pass med 300-ingar, närmare bestämt 12 st på löpbandet som gick i 3,20 fart. Totalt 9,6km.

I onsdags sken solen när jag & T begav oss iväg på en 18km runda genom stan.

Vi kom inte mer än knappt en km innan vi mötte Nix & Masse :-).

Efter ännu en km passerade vi kort efter varandra R & R från TSM. Sen blev det lugnt på kändisfronten ett tag och vi hann avverka ytterligare dryga milen innan vi sprang på ännu en Linnéan, Fredrik.

'
Grattis till kanonfin tid och placering på Valloxen Runt i lördags!

I torsdag kväll stod det möte i agendan vilket i sista stund fick bytas mot ett pass med TSM, 300-ingar igen!! Totalt denna kväll, 9,1km.

Fredag -core.

Lördag vila.

I söndags blev det 26,88km med drygt 3km fartökning.

63,58km, uppenbarligen så var det sju dagar även i förra veckan!

Hurra för....

dagens födelsedagsbarn.

GRATTIS coach-K-en
Foto:F.B

GRATTIS IF LINNÈA

Vit bloggmånad!

Jag har haft ordentlig skrivtorka. Men jag kan ju inte fortsätta trötta ut supergoaLouise, min granne och tillika Clarrefru, med samma gamla månadsgamla inlägg dag efter dag,,så Louise, här kommer nu ett utlovat nytt.

Kungsholmen Runt!
I fredags kände jag precis ingenting av den nervositet jag brukar ana dagen innan ett lopp. Antog att det berodde på att jag bestämt mig för att ägna loppet åt att hitta känslan för mitt tänka marantempo utan att behöva kolla på klockan hela tiden.
Jag hade ställt in mig på ett glatt lopp i solsken.

Lördag morgon vaknar jag och är på uruselt, nervös-inför-tävlings, humör. Vart kom det ifrån,,,och varför?
Att det sen ösregnade utanför fönstret gjorde mig knappast gladare.

Robban skjutsade in mig till Rålambshovsparken. Jag föreslog att han skulle vända om hem med mig kvar i bilen, men han bara log, önskade mig lycka till och åkte sin väg. Så där jätteroligt var det ju inte på parkeringen så jag joggade ner till parken. Väl där klättrade humöret upp pinne för pinne i takt med att välkända ansikten dök upp här och var.
När jag fick syn på VärldensbästaMia var humöret på topp igen.

Efter att Mia coachat och hejat fram IF Linnéas nästa generation i knatteloppet stack Mia, jag och F iväg på en liten uppvärmningsjogg innan vi tog plats i startfållan.

Foto: Ken.

Jag hade som sagt tänkt hålla strax under 5-tempo men det kom ett annat upplägg emellan.
Mia skulle spöa bror sin och han hade kommit längre fram i startfållan och låg nu en bra bit framför och utom synhåll för oss.

Startskottet brann av och Mia sa, vi kör tills det ryker, nu skulle lillebror tydligen jagas ikapp. Den jakten kunde jag ju inte missa.
Efter 7 km pekar hon så äntligen på den orangea ryggen och säger,,,där, där är han.
Skönt tänker jag, äntligen kan vi slå av på farten lite.

Men plötsligt insåg jag att det faktiskt kändes helt ok att hålla tempot och jag bestämmer mig då för att köra så länge det håller.
Plan A, att hålla marantempo, var ju redan kasserad.

Foto: Ken.
Mia & jag jagar!

När jag sprungit första milen och de som tävlade på 10km vände in mot mål utan att jag avundades dom började jag tro det var något allvarligt fel på mig.

När jag på andra varvet passerade Kristinebergs IP längtade jag efter raksträckan intill T-banan, det hade varit en del motlut senaste biten. När jag kom ut på den efterlängtade plana sträckan var det som om all ork försvann.

Det blåste sån motvind att det kändes som om jag stod still trots att benen ännu rörde på sig,,,om än väldigt långsamt. Genast for tankar med ursäkter för att slippa fortsätta springa genom huvudet. Men jag vägrade lyssna och när jag var framme vid nästa backe kom benen igång igen.

Nu var det inte många km kvar, jag började tro på att jag skulle orka, att det skulle kännas rätt ok resterande biten även om jag kände att krafterna började sina.

Plötsligt hägrade målbågen, redan, jag som varken såg suddigt eller mådde illa, eller hade ont?

Det var ett helt galet lopp. Jag kom i mål på 1,41,48 ( nettotid), jag är tokglad.
Inte nog med det,,
Mia plockade, trots att en bom stod i vägen och nästan klöv henne på mitten, hem brons i K 35 & jag vann guld i K45 klassen.

Jag hade roligt hela tiden, bortsett från svackan i motvinden.
Tack alla för all support & hejarop , det fyllde mig med så mycket energi & glädje.

KungsholmenRunt bakvänt blev det mest rätta jag någonsin sprungit.

Så är man härligt "postTSM-långpass" glad igen!

Idag var det städning i området men som vanligt lämnade jag och Clarre våra stackars partners & barn med sopkvastar och krattor i händerna medan vi istället smet in till TSM.

Solen sken men det var rätt kalla vindar och det blåste rätt ordentligt. För 3;30 gruppen stod det 28km i 5,10 fart på schemat.
Rundan var förlagd till Lidingö och Djurgården, inget jag jublade över då vi skulle ha medelhårddistans och det är allt annat än en flack vända. Nu måste jag i efterhand bita i sura äpplet och säga att jag tyckte den var kanon, jag gillar ju backar när allt kommer kring.

Rapport från dagen:
Distans: 29;15 ( Maria, du är inte bara supertrevlig utan även suverän på att läsa kartor.)
Tid: 2;30;25
Snittpace/km: 5;10
Ett kanonpass tillsammans med den bästa gruppen av alla, hur kan man ha annat än roligt.

Karta med tiderna finns på Team Stockholm Marathon´s sida på Face Book. Fick frågan från flera hur mab gör för att kunna gå med i TSM på FB. Man måste först gå med i nätverket Sweden. När man har gjort det kan man via länken nedan gå med i gruppen
http://www.facebook.com/photo.php?pid=1656675&id=715952808&op=1&view=all&subj=5411534818&aid=-1&oid=5411534818&saved#/group.php?gid=5411534818

Maria och jag sprang i knäkorta byxor idag, skönt få känna vinden mot huden men också passa på att få lite färg.
Vi har numera kritvita fötter och lår medan underbenen går i annan färgskala från fotknölarna upp till knävecken,,,,äkta löparbränna,,,eller?

Två & Två

Det lös av vita ben på Stadion igår när vi stod samlade för att lyssna till Rubin som skickade iväg oss med en dos inspiration och pepp.

Det var ont om ledare så jag och TaiThomas gästade 3,45gruppen.
M la sig sist medans R cyklade då han var förkyld. Thomas skulle hållt mig sällskap i täten då jag hade noll koll på hur vi skulle springa efter Hammarby Sjöstad men han fick spendera 28km i intervaller längs löparledet. Han slet som en hund för att försöka ge hela gruppen ett jämnt och skönt tempo samt undvika krockar med söndagsflanörer och cyklister vars vägar vi ockuperade under vissa sträckor.

Vi tappade tyvärr några löpare i bakre delen av ledet under resans gång. De orkade inte med det dragspelstempo med fartökningar som blev följden av att några i gruppens främre del valde att gå ut flera stycken i bredd upprepade gånger.

Jag personligen tycker om att ha många omkring mig att prata med och lyssna till, det gör mig glad. Men jag tycker jag kan få den löpglädjen oavsett om jag ligger i en klunga eller om jag springer i led om två & två. Det är ju bara att röra sig i ledet så får man samtala med fler än en person. Springer man tillsammans springer man med hänsyn till hela gruppen.

Jag hoppas att bortsett från de som tvingades kliva av, att alla andra precis som jag hade en härlig runda. Vädret var underbart, strålande solsken och underbar vårvärme. Jag var förstås fokuserad på att försöka hålla rätt tempo (5,40/km ) men hann få trevlig pratstund med bla T (hoppas dina svåra skavsår läker fort) och byta några ord med ClarrepappanKenneth.

Trots att jag sprang för långt och fel i H-by Sjöstad så fick vi ta ett varv runt Stadion för att få ihop våra km. Tillbaka på Stadion visade Garmin på drygt 28km med en snittfart på 5,37/km.

TaiThomas försöker nå om sitt knä, mumlade något om att armarna krymt under passet?!

Att springa långpass en dag som denna är helt enkelt galet underbart, längtar redan efter att snöra på mig löparskorna igen.

Motivation is what gets you started. Habit is what keeps you going.

Ja ja ja, jag erkänner, jag är en enorfinknarkare :-D!

Nyckellös!

Idag när det var dags för att fylla på matförrådet tog familjen bilen ut till Haninge medan jag tog cykeln. Efter att tillsammans ha hjälpts åt att fylla vagnen till bredden och lämna stort hål i plånboken var det dags att trampa hemåt igen.

Inser när jag ska låsa upp cykeln att jag tappat nyckeln. Inte ovanligt för att vara mig. När det händer hemma brukar den ligga i kylskåpet där alla andra borttappade föremål av någon anledning hamnar när jag är inblandad. Men nu,,,vart hade jag tappat den?
Maxi är inte en helt liten butik och jag hade ju irrat runt precis överallt.

I samma stund hör jag en liten kille säga till sin pappa, varför ligger det en nyckel där på bänken? Var det ödet, perfekt timing eller var det helt enkelt min turdag? Tack vare den lille killen, som tyvärr hann försvinna mellan bilarna innan jag hann tacka honom, kunde jag cykla hemåt.

Väl hemma blev det snabbt byte från långärmat & cykel till t-shirt & löparskor. Sprang sen iväg mot Plantagen, familjen som än en gång valde bilen mötte upp för att jag skulle slippa springa hem med famnen full av blommor. Hade jag kunnat köpa den vackra bukett som Pauli fotade i söndags så hade det ju inte varit några problem då den är utrustad med ben, snabba sådana dessutom.

Foto: Blombukett av Pauli

Cykeltrippen t&r med ca 1 timmes gåvila på Maxi 15,5km tog knappt 40 min så det var lugnt och snällt tempo.
Löpningen 7,45 km t&r med 20min gåvila på Plantagen , snitt 4,40pace, skönt även det,,,konstigt nog.

GLAD PÅSK!

Blindbockar

Hur mycket tid lägger man sina tankar på det som varit, på tid som passerat, på saker som skett?
Hur mycket tid lägger man på att fundera om morgondagen, på att planera för framtiden?

Hur hur ofta missar vi att stanna med våra tankar & känslor här och nu, hur ofta väljer vi
att inte ha en medveten närvaro i nuet...och varför?

Självklart hämtar man både erfarenhet, kraft, lust, glädje i både det som skett och i
drömmar och mål man strävar mot.

Men att vara nära det som sker här och nu, utan att alltid försöka förändra det,
kan nog vara ett sätt att bli mer medveten om sina tankar och känslor på.
Ett sätt att bli tryggare i sig själv, utrusta sig med inbyggd karta & kompass s
å man vet vilka vägar man vill vandra på. Så att man gör medvetna val.

Så ledsamt med människor som inte vågar se bakåt, som vägrar ta fika rast i nuet,
som går in i framtiden med förbundna ögon och som inte bryr sig om att de drar
med sig andra i fallet om/när dom snubblar.

Ingen är så blind som den som inte vill se.

Å andra sidan, man får ta folk som de är och inte som man vill att de ska vara.

Bara gilla läget alltså och se till att man har sin egen kompass med sig.

Liten tuva kan stjälpa ett stort lass..............

....nu höll jag mig på fötterna men liten tuva fick mig att känna mig som en stor tung kloss.

CoachKenBergsgeten.....


.....såg i kväll till att IF Linnéa fick ännu ett slitigt men mycket roligt pass.
Det blev en lugn jogg ner till Hornstull, över V(ictory)-bron ner till Rålambshovsparken.
Väl där väntade 6 st intervaller med 45 sek ståvila. Det fanns 3 distanser att välja på,
ca 900, 1200, 1400. Alla skulle springas på gräset.


Jag valde mellanvarvet. Min klocka visar dock att 1200m-varvet var 1000m?
Hur som, mina km tider blev 4,33 - 4,35 - 4,40 - 4,33 - 4,36 - 4,27.

Tänk så rätt Karin hade, det är när man känner sig totalt omotiverad
som de bästa träningspassen kan infinna sig.

Tack alla Linnéaner för trevligt sällskap och pepp. MiaSuperWoman, saknade dig.
Såg att du hade fullt upp med att säkerställa NMT´s framtid ;-D

Härlig söndag.

Här sprang vi!

Pertti var på kurs så idag blev det jag & super trevliga Maria som tog täten, E & P sprang längs med och bakom ledet och tillsammans med ett 40 tal deltagare gav sig 3,30gruppen av på dagens långpass. Trots medhavd karta var vi inte riktigt säkra på vart vi skulle springa men allt löste sig under resans gång och vi hittade rätt vägar. Det blev 27,7 km. Tid: 2:27;01. Snittfart: 5:18. Det är en härlig grupp att få springa tillsammans med.

UnderbaraMia & HärligaTone, vart höll ni hus, såg inte skymten av er, men bildbevis finns på att ni var där!

På bilden: Mia Ken Tone. Foto Pauli

IFL´s fyscoach Ken som i lördags sprungit 6,5 mil (grym kille 1) softade med 3,45 gruppen idag.
Patrick & Anders (som gästsprang hos oss idag) fick kompensera avsaknad av alla andra Linnéa själar i 3,30gruppen :-D.
TSM´s egen Paulipaparazzi var på plats och som alltid blir man alltid lika glad när man ser honom...


ThaiLedarThomas spenderade natten på Ursviks extrembana, varv efter varv efter varv....totalt 7,5mil på 10,31,58 (grym kille 2).

Efter en trevlig pratstund i bilen hem med Clarre och Karin väntade en skön fortstättning på dagen tillsammans med bästa familjen och käraMie vännens sällskap.

Det blev en kanonsöndag helt enkelt.

Blandad vecka.

Inledde veckan med ett blåsigt och soligt långpass, 25,4 km, i måndags.

I tisdags åkte cykeln fram och det blev en tur till Eriksdal ( 25km t&r) för ett corepass.

I onsdags stod det vattenlöpning på schemat och efter det Idrottsmassage hos Rubin.

I torsdags 25km cykel, 11 + 6km löpning och fyspass med IFL ala Ken.

I fredags blev det core & 25km cykel som bjöd på vårens första proteintillskott då jag svalde en fluga.

I går ett soft och skönt återhämtningspass på ca 45min.

Idag väntar 27 km tillsammans med Team Stockholm Marathon & sen fika med goa Mie.

Ha en skön söndag.

48.48,,,,som det sket sig - inte min dag helt enkelt!

Det blev lite annorlunda än mina ursprungliga förhoppningar men ändå en härlig och rolig Premiärmil med massor av IF Linnéa glädje förstås.
Premiärmilen blev inte som jag tänkt mig. Men även om min önskan om att komma nära 45 min sket sig redan på första varvet ( 23,04 ) så hade jag fram till 6km ett roligt lopp.
Jag lyckades undvika springa in i väggen i år men min uppladdning i slalombacken var inte ett smart drag.

Jag fick problem efter 6 km med kramp i min höft och att benet domnade bort. Det blev till att stanna och stretcha några gånger under andra varvet. När det var drygt 3km kvar kände jag att då min tid var så borta kunde jag ju använda resten av loppet till något roligare än att sura över det.
Inspirerad av Mias glädjespridande och peppande heja rop till E som hördes eka längs banan slog jag så av på takten och gjorde sällskap med en TSM´are. Han hade ett smärtande löparknä som höll på att sätta stop för hans framfart. Så mycket roligare att springa i mål efter att ha fått sprida & ta emot pepp även om tiden hann ticka på lite längre än om jag kört vidare ensam.

Premiärmilen!

Kl 12 så går startskottet och 10 slitiga men förhoppningsvis roliga
km väntar i sällskap av cirkus 2500 löpare.

Undrar om

slalom är ett bra sätt att ladda inför Premiärmilen på?
Tomorrow will tell.............

När ska kung Bore ge sig?

I morse när jag gick ut genom dörren omfamnades jag av kyliga vindar.
Var tvungen att ta en titt på mig själv, det var så isande kallt att
jag trodde jag hade glömt sätta på mig kläderna.





Hann inte till träningen med IF Linnéa som tillbringade kvällen på
Årstabron där de körde långa intervaller i snö och kalla vindar.
Själv fegade jag och smet inomhus till löpbandet - 15km totalt, milen på 44,50

Backspegel

Kan ju vara bra att göra en tillbakablick då och då.
Ibland bara för nöjes skull, ibland för att hitta rätt väg framåt :-D.

Nu har min backspegel gått sönder, betyder det att jag kommer
ha både tråkigt och gå vilse tills jag har lagat den?

Lyckliga jag med lyckliga steg på lyckliga gator

Dagens pass gick genom söder, min barndoms kvarter där var och varannan gata väcker minnen till liv.

Jag kände dofter från godisbutiken som låg på Grindsgatan, mindes dom gigantiska äppelklubborna.
När vi lekte Röda Vita Rosen och tvingade motståndarna avslöja var skatten fanns genom att hota dom med att öppna en burk surströmming. Lekplatsen där jag och min kompis fastnade med våra rumpor i klätternätet, vi satt fast i timmar. Sena sommarkvällar när man plankade in och badade på Eriksdalsbadet. Mindes buskarna som fick besök av mig efter mitt första möte med det Kir, vidrigt!

När jag sprang förbi skolan insåg jag att det är 29 år sen jag slutade nian,,,ska jag känna mig gammal nu?

Idag var det helt underbart att få springa. En resa i tiden som följdes av en lisa för själen, sträckan längs Årstaviken i solsken. Kan man annat än njuta när luften andas av vår.

I morgon utlovas snö.

Jag vägrar!

Kan inte låta bli att fundera lite grann,,, över hur två människor som delar vardag, tankar, hem, familj, vänner, intressen mm kan ha så totalt olika bilder av det liv dom lever tillsammans?

Eller, det är inte att dom ser olika på sitt gemensamma liv som jag funderar kring, utan att man kan leva så nära varandra och ändå vara så omedvetna om varandras uppfattningar och tankar.

Är det för att man inte alltid vill se det man känner och därför tiger om det?
Är det för att man har svårt att höra det ens partner säger då det inte är ens egen sanning?

Det sägs ju att det är vår egen tolkning som avgör vad vi ser, som visar oss världen så som vi ser den.

Nä, färdig fnulat för ikväll.
I morgon behövs klara tankar hemma hos en vän vars liv just hamnat på en annan planet, i en främmande värld.

Go natt!

Glad idag för....

Aj aj aj aj aj

blä!

Toppen Soligt Mednyaskor

Till skillnad från förra söndagens TSM var dagens väder helt underbart.
Idag gästade Thomas och jag 3,45gruppen då de behövde fler ledare.
Vi höll oss i stan och fick leka på delar av Marathonbanan.


Dagens sträcka blev 23,26 och vi var ute i 2,20h.

Äntligen kan jag släppa tummarna fria.
Grattis Ken, Tone & Patrick till fantastiska prestationer och tider.